Denna blogg kommer bestå av sanningen. Den nakna sanningen. Min sanning. Hur min
resa, eller kanske ska skriva resor, varit och är. Det kommer vara många tunga
och jobbiga inlägg. Det kommer innehålla texter om sexuella övergrepp,
självskador och självmordsförsök. Absolut inte detaljerat. Men, det kommer
förekomma. Jag vill börja med att skriva det. Så att ni vet. Jag ska försöka
komma ihåg att sätta TW och vilket innehåll det gäller. Jag är inte
självmordsbenägen idag. Jag självskadar inte heller längre. Det har jag inte
gjort sedan 2006.
Jag ska försöka ta allt i rätt ordning. Det kommer ta tid. Det
kommer komma inlägg så ofta jag har möjlighet att skriva. Samt att det kanske
tar mig några dagar att skriva, tänka och redigera inläggen. Jag vill med denna
blogg visa att det går att överleva mycket. Även fast det är enormt tufft. Ofta.
Jag hoppas verkligen att denna blogg kan hjälpa någon.
Det finns hopp för det
mesta. Nu är inte jag en superpositiv människa. Tro inte det. Jag tycker inte
allt är lätt och jag rycker sällan på axlarna åt mina egna monster och resor.
Men jag vill dela med mig. Allt började egentligen redan när jag var barn. Jag
lider av Emotionell instabil personlighetsstörning. Jag har dock inte det som
första diagnos längre. Men den går inte att ta bort. Jag har idag diagnosen
Utmattningssyndrom som huvuddiagnos och EIPS (jag kan komma att förkorta
Emotionell instabil personlighetsstörning så) som en bidiagnos. Jag uppfyller
inte kriterierna längre. Jag kommer alltid vara extra känslig dock. Och det är
ju både positivt och negativt. Jag kanske visar för mycket känslor ibland. Men
må så vara, det är den jag är. Så, denna blogg kommer handla om mig. Jag har
inte riktigt bestämt mig från när jag ska skriva. Jag rasade total psykiskt
2001. Kanske jag tar ett inlägg med barndom, tonår och sen går in mer på djupet.
Och tro mig, det går att kämpa. För det mesta. Men man får gråta, skrika, vara
arg och så vidare. Bara man reser sig igen.
Kärlek!
En blogg om min resa från psykisk ohälsa till fysisk ohälsa och en himla massa hinder på vägen. Men jag ställer mig alltid efter varje käftsmäll.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kaoset som varit
Jag ber verkligen om ursäkt för att jag inte har uppdaterat. Men det har varit sånt kaos så min hjärna klarar inte av att fungera. Den klara...
-
Denna blogg kommer bestå av sanningen. Den nakna sanningen. Min sanning. Hur min resa, eller kanske ska skriva resor, varit och är. Det komm...
-
Så har jag blivit tonåring. Det är inte det lättaste åren. Men heller inte dom svåraste. Dessa år är lite av ett virrvarr i min hjärna. Så d...
-
Jag ber verkligen om ursäkt för att jag inte har uppdaterat. Men det har varit sånt kaos så min hjärna klarar inte av att fungera. Den klara...
Jag kommer att följa dig. Jag har sagt det förut jag säger det igen, du är en av den starkaste person som jag känner. Lycka till med nya bloggen. Kramkram
SvaraRaderaTack snälla. Kramar
RaderaHur gör man för att följa??? "Gammal tant"
SvaraRaderaBara spara länken. Jag kommer lägga ut den regelbundet på Facebook också. Välkommen
Radera